Triaden
Hos Rektorn
”Så min unga damen! Luta dig framåt!"
Anna var inkallad till Rektorn
för att ha uppträtt störande på en lektion
"Ja S-Rektorn"
Flickan kände tårar i sina ögon. Rektorn klämde och klappade henne
rumpa och hon kände sig mycket utsatt. Hon hade fortfarande trosorna på,
av tunn bomull indragna sin fitta som var konstigt varm och fuktig.
Rektorn tittade högtidligt på henne. "Jag ska ge dig en förtjänt kok
stryk, unga dam. För att lära dig lite om moral. Efter det kommer jag
att bedöma om din attityd visar en tillfredsställande sorg
och ånger. Om jag känner att du inte är tillräckligt
ångerfull,kommer jag inte att tveka att låta rottingen dansa på din
rumpa. Är det förstått? "
Flickan nickade ynkligt. "Ja," svarade hon ynkligt.
"Mycket bra!, Luta dig fram mot bordet."
"Oh ... s-Rektorn!"
"Nu ditt lilla luder, förhoppningsvis, kommer du att lära sig något av
detta. Jag avskyr att behöva göra detta, men det är för ditt eget
bästa."
Rektor smekte med handen över hennes rumpa och kände på de båda
skinkorna. Hon skakade av skräck för vad som komma skulle.
Han gav henne det första kraftiga slaget med tawsen på hennes bak. Hon slingrade sig och började kämpa emot.
"Så, så .Sluta med det sade han lugnt, och höll henne fast på
plats. Han smiskade henne igen. Och igen. Hon skrek och kämpade.
"Åh, snälla ..." hon snyftade. "Inte mera!!"
"Jag är ledsen, Rektorn!" sa hon snabbt. "Snälla Rektorn ..."
"LEDSEN!!!! Jag är rädd att det är lite sent för det. Jag kan redan se
att jag måste ta krafttag med dig."Av med trosorna...av med kläderna!!!
Rektorn slog
henne på rumpan med handflatan.
Hon tvekade en aning.
"Ska jag göra det!"
frågade rektor?
"Nej rektor .. jag gör det .. jag gör det!"
"Ok, snabbt nu! Jag har inte hela dagen på mig!"
"Ja," svarade hon darrande.
"Duktig flicka”. Rektorn log medvetet "Ge dem till mig!"
Anna bet ihop tänderna. Hon svalde klumpen halsen och undertryckta
gråten. "Åhhh Rektorn! SNÄLLAAAAAA
"UPP"Upp med
rumpan!"
MED RUMPAN!! Är det förstått?"
Hon nickade ynkligt. "Ja, Rektorn ..."
"Mycket bra". Rektorn gav henne ett antal snabba slag och hon sparkade
och vred sig över hans knä, skrikande och gråtande. Men han var
hänsynslös, och gav henne ytterligare ett antal hårda slag. Rumpan blev
allt rödare
Han uppskattade att se henne kämpa emot. Han hade gjort henne till
en liten liten skamsen flicka och hennes ansikte var lika rött som
hennes baksida.
Hon kämpade att hålla tillbaka tårarna. Hon försökte utstå de hårda
daskar med så mycket värdighet som hon kunde.
När han slutligen slutade, kom hon genast på fötter och slätade
till kjolen. Hon mötte hans ögon
"Jag är s-ledsen, Rektorn"
Rektorn log då han uppfattade sarkasmen hennes ord. Han insåg att det
inte varit tillräckligt. Men han låta henne tror hon hade vunnit för en
liten stund .
"Unga dam!!, Jag tycker inte att du låter speciellt ångerfull alls. Har
jag inte lärt dig något?"
"Jag sa:" Tack Rektorn! "Hon knyckte på nacken, hennes stolthet sved mer
än hennes rumpa.
Han nickade. "Jag inser att du behöver en riktig läxa. Du har inte
förstått"
Hon släppte omedelbart sitt sin uppnosighet.
"Jag är ledsen, Rektorn ... snälla!" Rädslan lyste ur hennes ögon.
"Det är för sent för det, unga dam. Jag vill att du ska hämta min
rotting."
"Vad?" hon flämtade.
"Du hörde mig." Han mötte hennes blick och såg elakt på henne. "Ta det
här på en gång." Han såg rädslan i hennes ansikte och sträckte sig efter
telefon. "Eller om du föredrar ..."
"Nej, jag ska!" Hon hade hört talas om "fängelset" nere i källaren på
skolan. Hennes klasskamrater hade berättat om hur de behandlats där.
Hon rusade bort till skrivbordet och återvände genast med den tunna
rottingen och lämnade den till honom med skakande händer.
"Fram till skrivbordet flicka lilla" Rektorn gav henne en dask på rumpan
"Böj dig fram, upp med rumpan och luta dig fram!"
"Du kommer att få tolv rapp"
"Åh guuuud!!"
"Om du rör dig, slingrar för mycket eller lägga handen på rumpan för
att skydda, så kommer jag att börja om från början"
"Har du förstått??"
"J-ja Rektorn!"
Rotting nuddade hennes små runda skinkor... hon skruvade på sig i vånda,
hennes bakdel rörde sig upphetsat "
"Jag har för avsikt att ge dig grundligt med spö unga dam"
Ett tillbakahållet gny hördes.
Han höjde rottingen högt i luften tog han sikte och sedan …SMACK!
Flickan skrek högt och sparka upp ett ben. Därefter.. Rottingen landade
på hennes rumpa igen med en öronbedövande SMÄLL! Hon stönade av smärta,
och hennes kropp ryckte och hennes ben stelnade då rottingen landade
ytterligare fyra gånger.
"Owwwwah! .. Oh! .. Det gör ont, skrek hon! .. Owwww …. INTE MER! ...
SNÄLLA!"
"Det var hälften lilla flicka .. Kommer du att lära din läxa?"
"Ja Rektorn ... Ja!. Åh min rumpa! ... Herre GUUUD…så OOOONT!
"De sista sex! Upp med rumpan" Rottingen smekte hennes rumpa! "Oohh
Rektorn!"
"Var duktig flicka nu!!!
Hon kände rottingen lyftas… "RÄKNA!!"
"Ooh.Gud ... j-ja R-Rektorn! .. Ooh!"
"SMACK!" "Owwwwww ... En.En Rektorn!"
"KLAPP!" "Oooooucha ... Owwwa.Två Rektorn!
"PANG!" "Naaaaahha .. Th-tre Oh! Tre Rektorn!"
"PORTION!" "Oh! .. Ouchaaa! ... N-inte mer .. SNÄLLA. Fyra .. Rektorn!"
"SMACK!" Owww .. Owwww ... Fi-fem .. Fem R-Rektorn! "
"En kavr ung dam .. Upp med rumpan! ... Om du inte vill ha sex till?"
"Nooooo .. Snälla Rektorn" Flickan tog djupa flämtande andetag då han
såg till att henne röda rumpa var högt i luften
"Har du förstått???"
"Y-ja R-Rektorn.JAAAA!
"Var stilla …var duktig nu!!!" rottingen smekte rumpan! Flickan grep om
bordet och bet ihop tänderna
"SMACKKKKKKK!" "Owwwww! .. Oh! .. Herregud! .. Owwwwa"
"Nåååå?"
"Oh .. S-ssnäääällla Rektorn ... SNÄLLAA...INTE MER. Ouwwwa l-ledsen Rektorn!"
Rektorn studerade beundrade sitt pedagogiska arbete. Hans fingrar följde de röda
ränderna som korsade hennes skakande skinkor.
"Så där!! Stå upp, och gör dig i ordning!"
Ängsligt stod hon och gnugga sin rumpa och grät "
"Kan jag få mina trosor Rektorn?" frågade hon YNKLIGT
"Absolut inte!"
"De går till min trossamling flicka lilla..." Rektorn såg föraktfullt på
henne
Låt detta bli en läxa!! Nästa gång blir det värre …var så säker...då
blir det "fängelset"!!
Anna gick därifrån med svidande rumpa...och ett leende ...och såg fram emot nästa besök ... i "fängelset"