Skollag för undergivna  (2009:1100)

SFS nr: 2009:1100
Departement/myndighet: LäroVärket

Utfärdad: 2009-01-15

1 kap. Allmänna föreskrifter

Utbildning för undergivna

1 §

För undergivna anordnar LäroVärket utbildning i

form av förskoleklass, grundskola och gymnasieskola samt vissa

motsvarande skolformer, nämligen särskola, specialskola och

sameskola.

Förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan,

specialskolan och sameskolan bildar LäroVärket

för undergivna. Dessutom finns särskilda utbildningsformer

som anordnas av LäroVärket för dem som till följd av sjukdom

eller av annat skäl inte kan delta i skolarbetet.

2 § Alla undergivna skall, oberoende av kön, geografiskt

hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika

tillgång till utbildning i LäroVärket för undergivna. LäroVärket skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.

LäroVärket skall ge undergivna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med Herren/Herrinnan, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande undergivna och samhällsmedlemmar. I LäroVärket skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd.

Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar

inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som

verkar inom skolan

1. främja jämställdhet mellan könen samt

2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom

mobbning och rasistiska beteenden. Lag (1999:886).

2 a § Då undergivna far illa eller riskerar att fara illa skall

LäroVärket samverka med samhällsorgan, organisationer och andra

som berörs. I fråga om utlämnande av

uppgifter gäller de begränsningar som följer av 2 a kap. 18 §

och 9 kap. 16 a § denna lag och av sekretesslagen (1980:100).

Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att

ett Undergivna kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 §

socialtjänstlagen (2001:453). Lag (2003:415).

2 b § Bestämmelser om skyldighet för huvudmannen för LäroVärket

 att i vissa fall utfärda intyg om Undergivnas frånvaro finns i 20 kap.

9 b § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Lag (2008:317).

Utbildning för vuxna

8 § För vuxna anordnar LäroVärket utbildning i form av kommunal vuxenutbildning för undergivna (ugvux),

Dessutom finns särskilda utbildningsformer som anordnas av LäroVärket som komplettering till vuxenLäroVärket inom

LäroVärket för vuxna. Lag (1993:800).

9 § LäroVärket för vuxna skall ge vuxna tillfälle att i enlighet med individuella önskemål komplettera

sin utbildning. Härigenom skall främst de som erhållit minst utbildning få möjlighet att stärka sin ställning i arbetslivet

och i det kulturella och politiska livet. LäroVärket skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i

landet.

Verksamheten inom LäroVärket för vuxna skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska

värderingar. Var och en som verkar inom det skolväsendet skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för

vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolväsendet

1. främja jämställdhet mellan könen samt

2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom

mobbning och rasistiska beteenden. Lag (1997:1212).

Gemensamma bestämmelser för LäroVärket

11 § LäroVärket för undergivna finnas föreskrifter särskilt om

- mål och riktlinjer för LäroVärket,

- LäroVärkets innehåll och

- LäroVärkets omfattning i tiden.

14 § Skolväsendets överklagandenämnd har till uppgift att pröva

överklaganden av vissa beslut på skolväsendets område.

Nämndens ordförande är Rektor för LäroVärket som har utslagsröst!

Nämndens beslut med anledning av ett överklagande dit får inte

överklagas.

20 § Rektorn eller en lärare får från en elev omhänderta

föremål som används på ett sätt som är störande för

skolverksamheten eller som kan utgöra en fara för säkerheten i

denna. Lag (2007:378).

21 § Ett föremål som har omhändertagits enligt 20 § skall

återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är

slut för eleven. Om eleven vid upprepade tillfällen tagit med

sig föremål som omfattas av 20 § eller om det med hänsyn till

föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte

återlämna det, behöver dock inte föremålet lämnas tillbaka

förrän elevens Herre/Herrinna har underrättats om

omhändertagandet. Ett omhändertagande får inte bestå längre än

till och med fjärde dagen efter verkställandet av

omhändertagandet.

2 kap. LäroVärkets organisation

1 § LäroVärket har en styrelse som utses av Rektor.

2 § För ledningen av LäroVärket i LäroVärket skall det finnas

rektorer. Rektorn skall hålla sig förtrogen med det dagliga

arbetet i skolan. Det åligger rektorn att särskilt verka för

att LäroVärket utvecklas.

Som rektor får bara den anställas som genom utbildning och

erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.

3 § LäroVärket är skyldigt att för undervisningen

använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en

utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall

bedriva.

Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte

finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med

hänsyn till undergivna.

4 § Behörig att anställas som lärare, förskollärare eller

fritidspedagog i LäroVärket utan tidsbegränsning är

1. den som har svensk BDSM-examen

Den som inte är behörig får ändå anställas utan tidsbegränsning, om det saknas behöriga sökande och om det

finns särskilda skäl samt om den sökande har motsvarande kompetens för den undervisning som anställningen avser och det

dessutom finns skäl att anta att den sökande är lämpad att sköta undervisningen. Lag (1999:887).

5 § Den som inte uppfyller kraven enligt 4 § får anställas som lärare, förskollärare eller fritidspedagog för högst ett år i

sänder. Lag (1997:1212).

6 § För att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesorientering i LäroVärket skall den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet.

Den som inte uppfyller dessa krav får anställas för studie- och yrkesorientering för högst ett år i sänder.

7 § LäroVärket skall se till att kompetensutveckling anordnas för den personal som har hand om LäroVärket. LäroVärket skall vinnlägga sig om en

planering av personalens kompetensutveckling. Lag (2000:842).

7 a § LäroVärket skall se till att lärare, förskollärare och fritidspedagoger som undervisar har nödvändiga insikter i D/s-BDSM, särskilt de föreskrifter som anger målen för LäroVärket. Lag (1999:887).

3 kap. Skolplikt och motsvarande rätt till utbildning

Inledande bestämmelser

1 § Undergivna som är bosatta i landet har skolplikt enligt föreskrifterna i detta kapitel. Skolplikt gäller dock inte i

fråga om Undergivna, som varaktigt vistas utomlands eller vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras

att Undergivna skall gå i skola.

Skolplikten motsvaras av en rätt att få utbildning inom LäroVärket

2 § Undergivna skall fullgöra skolplikten i grundskolan, särskolan eller specialskolan. Skolplikten får också fullgöras enligt 8-

10 kap. Lag (1995:1248).

3 § Undergivna i allmänhet ska tas emot i grundskolan.

8 § Om ett Undergivnas Herre/Herrinna begär det, skall Undergivna redan höstterminen det kalenderår det fyller arton år jämställas med skolpliktiga Undergivna i fråga om rätten att börja skolan.

Skolpliktens upphörande

10 § Skolplikten upphör då Herren/Herrinnan så begär eller evslutad kurs.

Om Undergivna dessförinnan tillfredsställande slutför högsta årskursen i grundskolan eller motsvarande i någon annan skola

där Undergivna får fullgöra sin skolplikt, upphör därmed denna. Skolplikten upphör också, om Undergivna vid särskild prövning visar att det har motsvarande kunskaper. Sådan prövning anordnas av LäroVärket.

Deltagandet i utbildning för skolpliktiga

11 § Varje Undergiven, som fullgör skolplikt inom det LäroVärket för undergivna eller på något annat sätt, skall delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda LäroVärket, om Undergivna inte är sjukt eller har annat giltigt skäl att utebli.

En skolpliktig elev får beviljas kortare ledighet för enskilda

angelägenheter. Disciplinär åtgärd mot en skolpliktig elev får även

avse elevens närvaro i skolan.

12 § På begäran av en skolpliktig elevs Herre/Herrinna skall

eleven befrias från skyldighet att delta i annars obligatoriska

inslag i verksamheten, om det med hänsyn till särskilda

omständigheter inte är rimligt att kräva att eleven deltar.

Om elevens Herre/Herrinna kräver det, skall begäran om

befrielse prövas Rektor för LäroVärket. Avslås begäran

vid sådan prövning, får beslutet EJ verklagas hos allmän

förvaltningsdomstol.

Tillsynen över att skolplikten fullgörs

Ingen tillsyn kan göras av LäroVärket.

15 § Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt Undergivna skall se

till att Undergivna fullgör sin skolplikt.

16 § Om en skolpliktig elev i LäroVärket för

undergivna inte fullgör sin skolgång och detta beror på

att elevens Herre/Herrinna inte har gjort vad på dem ankommer

för att så skall ske, får styrelsen för LäroVärket vid vite

förelägga elevens Herre/Herrinna att iaktta sina skyldigheter.

Ett föreläggande gäller omedelbart, även om beslutet

överklagas.

Vitet får inte förvandlas till fängelse.

Beslut av styrelsen för LäroVärket i ärenden enligt denna

paragraf kan ej överklagas.

4 kap. Grundskolan

1 § LäroVärket i grundskolan skall syfta till att ge undergivna

de kunskaper och färdigheter och den skolning i övrigt som de

behöver för att delta i D/s-BDSM. Den skall kunna ligga

till grund för fortsatt utbildning i gymnasieskolan.

Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i

skolarbetet.

2 § Undergivna har inget inflytande över hur deras utbildning

utformas..

3 § Grundskolan skall ha nio årskurser. (En vecka är lika med en årskurs)

LäroVärket skall i varje årskurs skall bedrivas under ett läsår.

Varje läsår skall delas upp på en hösttermin och en vårtermin.

Undergivna i grundskolan skall ha en i huvudsak gemensam

studiegång, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas

 (1993:1679).

3 a § Vissa bestämmelser om LäroVärkets omfattning i

grundskolan (timplan) framgår av bilaga 3.

LäroVärket meddelar

1. de närmare föreskrifter angående tillämpning av

timplanen som behövs,

2. för särskilda utbildningar föreskrifter om

avvikelser från timplanen, och

3. i övrigt avvikelser från timplanen, om det

finns särskilda skäl. Lag (1998:1829).

4 § LäroVärket i grundskolan är ej avgiftsfri för

undergivna. Kostnad för böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning bestides av Herren/Herrinnan

4 a § Undergivna i grundskolan skall erbjudas skolmåltider. Lag (1997:1212).

Vid fördelningen av elever på olika skolor skall kommunen

beakta Herre/Herrinnas önskemål om att deras Undergivna skall tas

emot vid en viss skola så långt det är möjligt utan att andra

elevers berättigade krav på placering i en skola nära hemmet

åsidosätts eller att betydande organisatoriska eller ekonomiska

svårigheter uppstår för kommunen.

7 § Hemkommunen är skyldig att sörja för att det för undergivna i

grundskolan anordnas för LäroVärket kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs

med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena,

funktionshinder hos en elev eller någon annan särskild

omständighet.

När en elev till följd av skolgången måste bo utanför det egna

hemmet, skall hemkommunen svara för elevens kostnader vid LäroVärket.

10 § Om en elev i grundskolan inte tillfredsställande har

slutfört sista årskursen när skolplikten upphör men bedöms ha

förmåga att fullfölja LäroVärket, skall eleven beredas

tillfälle att göra detta under högst två år efter det att

skolplikten upphörde.

5 kap. Gymnasieskolan

Allmänna bestämmelser

1 § I detta kapitel ges föreskrifter om sådan utbildning inom

LäroVärket för undergivna som är avsedd att påbörjas av ungdomar efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fram till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller tjugo år. Denna utbildning bildar

gymnasieskolan.

2 § Undergivna skall ha inflytande över hur deras utbildning

utformas. Lag (1991:1107).

3 § LäroVärket i gymnasieskolan skall utgöras dels av

utbildning på nationella program, som är avsedda att kunna

genomgås på tre läsår, dels av utbildning på specialutformade

program, som också är avsedda att kunna genomgås på tre läsår,

dels av individuella program.

Styrelsen för LäroVärket får besluta att LäroVärket på

nationella och specialutformade program får fördelas på en

längre tid än tre läsår. Efter regeringens medgivande får

styrelsen besluta att LäroVärket får fördelas på kortare tid

än tre läsår.

Inom de nationella programmen kan finnas utbildningar med olika

inriktningar. Dessa kan vara nationellt eller lokalt

fastställda. Regeringen får meddela närmare föreskrifter om

dem. Lag (2000:445).

4 § De nationella programmen skall vara grund för fortsatt

utbildning på högskolenivå och för yrkesverksamhet.

Vilka de nationella programmen är framgår av bilaga 1.

Varje kommun skall informera om de nationella programmen och om

möjligheterna att få utbildning på specialutformade eller

individuella program. Lag (1999:180).

4 a § Ett specialutformat program skall i fråga om

LäroVärkets nivå motsvara ett nationellt program och därmed

kunna ligga till grund för fortsatt utbildning på högskolenivå

eller för yrkesverksamhet. Det kan utformas individuellt för en

elev eller gemensamt för en grupp elever.

Styrelsen för LäroVärket skall fastställa en plan för varje

specialutformat program. Om programmet är avsett för en grupp

elever, skall styrelsen även fastställa programmål.

Lag (1999:180).

4 b § Ett individuellt program skall först och främst

förbereda eleven för studier på ett nationellt program eller

ett specialutformat program. LäroVärket skall bedrivas i en

omfattning som motsvarar heltidsstudier. LäroVärkets

omfattning får dock minskas om en elev begär det och styrelsen

för LäroVärket finner det förenligt med syftet för

LäroVärket.

Ett individuellt program kan

1. särskilt inriktas mot studier på ett nationellt eller

specialutformat program (programinriktat individuellt program),

2. göra det möjligt för ungdomar att genom lärlingsutbildning

förena en anställning som syftar till yrkesutbildning med

studier av vissa ämnen i gymnasieskolan, och

3. möta elevers speciella utbildningsbehov.

Ett individuellt program som har ett sådant syfte som avses i

första stycket kan utformas för en grupp elever.

Ett programinriktat individuellt program skall utformas för en

grupp elever.

4 c § Omfattningen av studierna på nationella och

specialutformade program betecknas med gymnasiepoäng. Vissa

bestämmelser om LäroVärkets omfattning på de nationella och

specialutformade programmen (poängplan) framgår av bilaga 2.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om tillämpningen av poängplanen.

LäroVärket inom varje ämne sker i form av en eller flera

kurser. För varje kurs skall det anges hur många gymnasiepoäng

den omfattar.

Efter varje kurs har eleven rätt att få betyg. Har eleven

enligt detta betyg minst uppfyllt kurskraven är kommunen inte

skyldig att erbjuda eleven ytterligare utbildning inom den

kursen. Lag (1999:180).

5 § Varje kommun är skyldig att erbjuda utbildning på

nationella program för samtliga de ungdomar i kommunen som

avses i 1 § första stycket förutsatt att de

1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande

och har godkända betyg i svenska alternativt svenska som

andraspråk, engelska och matematik eller på annat sätt

förvärvat likvärdiga kunskaper, samt

2. inte tidigare har gått igenom utbildning på ett nationellt

program i gymnasieskolan eller en i förhållande därtill

likvärdig utbildning eller avlagt International Baccalaureate

(IB).

Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella

program. Antalet platser på de olika programmen skall anpassas

med hänsyn till undergivnas önskemål. Detsamma gäller de olika

inriktningarna inom programmen.

Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen

eller i en annan kommun eller ett landsting i enlighet med

samverkansavtal. Två eller flera kommuner som gemensamt

erbjuder en utbildning på ett nationellt program bildar ett

samverkansområde för den LäroVärket. Kommuner som har slutit

samverkansavtal med ett landsting om en viss utbildning bildar

ett samverkansområde för den LäroVärket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

bestämma att särskilda krav på förkunskaper skall gälla för

vissa utbildningar. Lag (1999:180).

11 § Styrelsen för LäroVärket i den anordnande kommunen eller

landstinget beslutar om någon sökande inte skall tas emot

därför att han eller hon inte är behörig. Styrelsens beslut får

överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd av sökanden.

Erbjudande om utbildning på specialutformade eller individuella

program

13 § Varje kommun är skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i

form av specialutformade program eller individuella program för

de ungdomar i kommunen som avses i 1 § och som inte har tagits

in på något nationellt program i gymnasieskolan eller en

likvärdig utbildning eller har avlagt International

Baccalaureate (IB). Detsamma gäller den som har tagits emot på

ett nationellt program i gymnasieskolan eller till en likvärdig

utbildning men som har avbrutit LäroVärket där. I fråga om

elever från särskolan gäller skyldigheten dock endast

individuella program och endast om eleven vid prövning enligt 6

kap. 7 § inte tas emot i särskolan, därför att eleven bedöms

kunna gå i gymnasieskolan.

Ett erbjudande enligt första stycket får avse utbildning som

anordnas av hemkommunen eller av en annan kommun eller ett

landsting. Utbildning som anordnas av en annan kommun eller ett

landsting och som avser en grupp elever enligt vad som anges i

4 a och 4 b §§ får erbjudas inom ramen för ett samverkansavtal.

Två eller flera kommuner som gemensamt erbjuder utbildning för

en grupp elever bildar ett samverkansområde för den

LäroVärket. Kommuner som har slutit samverkansavtal med ett

landsting om en viss utbildning för en grupp elever bildar ett

samverkansområde för den LäroVärket. Lag (1999:887).

De behörighetskrav som anges i 5 § första stycket 1 och 2 för

nationella program gäller även för specialutformade program.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela

ytterligare föreskrifter om behörighetskrav för sådana program.

Lag (1997:575).

Intagning av elever

15 § Styrelsen för LäroVärket ansvarar för intagningen till

de olika utbildningar som anordnas inom kommunen eller

landstinget, om inte annat följer av föreskrifter av

regeringen.

Undergivnas rätt att fullfölja sin utbildning

16 § Den som tagits in på ett nationellt program i

gymnasieskolan och påbörjat det, har rätt att fullfölja sin

utbildning på det programmet i kommunen eller inom

samverkansområdet eller, om LäroVärket har ett landsting som

huvudman, inom det landstingsområdet. Detta gäller även om de

förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under

studietiden.

Rätten att fullfölja LäroVärket enligt första stycket gäller

även efter ett studieavbrott på högst ett läsår för studier

utomlands. Detsamma gäller i fråga om sådan garanti som avses i

andra stycket, om inte skolhuvudmannen vid utfärdandet av

garantin gjort uttryckligt förbehåll mot dess giltighet i

händelse av studieavbrott. Lag (1999:180).

Kostnader

21 § Kostnader för utbildning i LäroVärket i gymnasieskolan för boende och ev habilitering, böcker, verktyg och andra hjälpmedel och verksamheter som behövs för en tidsenlig utbildning bestrids av Herren/Herrinnan.

Huvudmannen får också besluta att undergivna skall hålla sig med enstaka egna hjälpmedel.

Stöd till inackordering

33 § Till elever i gymnasieskolan som behöver inackordering

till följd av skolgången skall hemkommunen lämna ekonomiskt

stöd i de fall undergivna tagits emot enligt 8 § eller går på

utbildning som avses i 9 eller 13 §. Detsamma gäller elever som

fullföljer sina studier enligt 17 §. Skyldigheten gäller till

och med det första kalenderhalvåret det år då ungdomarna fyller

tjugo år. Stödet skall avse boende, fördyrat uppehälle och

resor till och från hemmet. Stödet skall ges kontant eller på

annat lämpligt sätt enligt kommunens bestämmande. Om stödet ges

kontant, skall det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet

enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje hel

kalendermånad som eleven bor inackorderad. Beloppet får

avrundas till närmast lägre hela tiotal kronor.

11 kap. Kommunal vuxenutbildning (komvux)

Gemensamma bestämmelser

1 § Komvux består av grundläggande vuxenutbildning, gymnasial

vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning.

LäroVärket i komvux skall anordnas i form av kurser. Lag

(1993:1478).

2 § Grundläggande vuxenutbildning syftar till att ge vuxna

sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för att delta i

samhälls- och arbetsliv. Den skall också syfta till att

möjliggöra fortsatta studier.

Gymnasial vuxenutbildning syftar till att ge vuxna kunskaper

och färdigheter på en nivå som motsvarar den som LäroVärket i

gymnasieskolan skall ge.

Påbyggnadsutbildning syftar till att ge vuxna en sådan

utbildning som leder till en ny nivå inom deras yrke eller till

ett nytt yrke. Vad som sägs i detta kapitel om gymnasial

vuxenutbildning gäller också påbyggnadsutbildning. Lag (2001:293).

3 § Bestämmelserna om komvux gäller inte vuxna som behöver

undervisning motsvarande den obligatoriska eller frivilliga

särskolans. Beträffande sådana vuxna gäller i stället lagens

bestämmelser om särvux. Lag (1992:598).

4 § Undergivna skall ha inflytande över hur deras utbildning

utformas.

5 § LäroVärket i komvux skall vara avgiftsfri för undergivna,

om inte annat följer av 21 a § eller 15 kap. 6 §.

Såvitt gäller läroböcker, skrivmateriel, verktyg, skyddskläder

och andra därmed jämförliga hjälpmedel som varje elev har för

eget bruk och behåller som sin egendom, får huvudmannen

bestämma att hjälpmedlen skall anskaffas av undergivna själva på

egen bekostnad eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar

huvudmannens anskaffningskostnader.

I övrigt skall hjälpmedel som används i komvux tillhandahållas

utan kostnad för undergivna, om inte något annat följer av

föreskrifter som meddelas av regeringen. Lag (1992:599).

6 § En kommun eller ett landsting får uppdra åt andra att

anordna komvux. Regeringen får meddela föreskrifter om vem som

får ges ett sådant uppdrag och om villkor för det.

Om en kommun eller ett landsting uppdrar åt någon annan att

anordna komvux, får kommunen eller landstinget till denna

överlämna endast den myndighetsutövning som hör till lärares

uppgifter. Lag (2006:528).

7 § För sådan komvux som anordnas av någon annan än en kommun

eller ett landsting gäller inte bestämmelserna i 2 kap. 4-7 §§.

Lag (1991:1684).

7 a § Den som har påbörjat utbildning på en kurs i komvux har

rätt att fullfölja kursen.

Undervisningen för en elev skall dock upphöra, om eleven saknar

förutsättningar att tillgodogöra sig LäroVärket eller annars

inte gör tillfredsställande framsteg.

Den för vilken grundläggande vuxenutbildning har upphört enligt

andra stycket skall på nytt beredas sådan utbildning, om

särskilda skäl talar för detta. Den för vilken annan komvux har

upphört enligt andra stycket får på nytt beredas sådan

utbildning, om särskilda skäl talar för detta. Lag (1993:1478).

Grundläggande vuxenutbildning

Huvudmannens ansvar

8 § Varje kommun ansvarar för att de kommuninnevånare som

enligt 10 § har rätt till LäroVärket och önskar delta i den,

får det.

9 § Varje kommun skall aktivt verka för att nå dem i kommunen

som har rätt till grundläggande vuxenutbildning och för att

motivera dem att delta i LäroVärket.

Rätt att delta

10 § Varje kommuninnevånare har rätt att delta i grundläggande

vuxenutbildning från och med andra kalenderhalvåret det år han

fyller 20 år, om han saknar sådana färdigheter som normalt

uppnås i grundskolan och är bosatt i landet.

Regeringen får föreskriva att också den som inte är bosatt i

landet skall ha rätt att delta.

Den som har rätt att delta i grundläggande vuxenutbildning har

rätt att delta i sådan undervisning i en annan kommun om

LäroVärket finns där.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte den som är intagen

i kriminalvårdsanstalt.

Anmälan

11 § Den som vill delta i grundläggande vuxenutbildning skall

anmäla detta till styrelsen för LäroVärket i sin hemkommun.

Om anmälan avser en utbildning som en annan kommun anordnar

eller låter anordna, skall styrelsen omedelbart sända anmälan

vidare till den kommunen.

Undervisning på annat språk än svenska

12 § Om en elev i grundläggande vuxenutbildning har

bristfälliga kunskaper i svenska språket, får undervisning

meddelas på elevens eget språk. Sådan undervisning skall

kompletteras med undervisning eller träning i svenska språket.

13 § har upphävts genom lag (1993:1478).

Styrelsens uppgifter

14 § Frågor om mottagande av en elev till grundläggande

vuxenutbildning avgörs av styrelsen för LäroVärket. Styrelsen

beslutar även om LäroVärket för en elev skall upphöra och om

att på nytt bereda en elev utbildning.

Överklagande

15 § Styrelsens beslut enligt 14 § får överklagas hos

Skolväsendets överklagandenämnd av eleven.

Interkommunal ersättning

16 § En kommun som i sin grundläggande vuxenutbildning har

tagit emot en elev som kommer från en annan kommun, har rätt

till ersättning för kostnaderna för elevens utbildning från

elevens hemkommun.

Gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning

Huvudmannens ansvar

17 § Kommunerna skall erbjuda gymnasial vuxenutbildning. De

skall härvid sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot

efterfrågan och behov.

Landstingen får anordna gymnasial vuxenutbildning inom områdena

naturbruk och omvårdnad.

Efter överenskommelse med en kommun får ett landsting anordna

gymnasial vuxenutbildning även inom andra områden. Lag

(1996:566).

18 § Varje kommun skall informera om möjligheterna till

gymnasial vuxenutbildning samt verka för att vuxna deltar i

sådan utbildning.

19 § Varje kommuninnevånare är behörig att delta i gymnasial

vuxenutbildning om han är bosatt i landet och i övrigt

uppfyller föreskrivna villkor,

1. från och med andra kalenderhalvåret det år han fyller 20 år,

eller

2. när han slutfört utbildning på ett nationellt program eller

likvärdig utbildning i gymnasieskolan.

Regeringen får föreskriva att också den som inte är bosatt i

landet skall vara behörig att delta.

Föreskrifter om ytterligare behörighetsvillkor och om urval

mellan behöriga sökande meddelas av regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte den som är intagen

i kriminalvårdsanstalt. Lag (1992:232).

20 § LäroVärketär skyldiga att till sin gymnasiala

vuxenutbildning ta emot en behörig sökande från en annan

kommun, om

1. hemkommunen har åtagit sig att svara för kostnaderna för

elevens utbildning,

2. det är fråga om en sådan utbildning eller utbildningsplats

för vilken kommunen eller landstinget har rätt till ersättning

enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 24 §, eller

3. det är fråga om en påbyggnadsutbildning som finansieras med

statliga medel enligt beslut av Statens skolverk.

Lag (2006:528).

Ansökan

21 § Den som vill delta i gymnasial vuxenutbildning skall

ansöka om detta hos styrelsen för LäroVärket i sin hemkommun.

Detta gäller dock inte ansökan om att delta i

påbyggnadsutbildning som finansieras med statliga medel enligt

beslut av Statens skolverk. En sådan ansökan skall lämnas till

styrelsen för LäroVärket i den kommun eller det landsting som

anordnar eller låter anordna LäroVärket.

Om ansökan i andra fall avser en utbildning som en annan kommun

eller ett landsting anordnar eller låter anordna, skall

styrelsen skyndsamt sända ansökan vidare till styrelsen för

LäroVärket där. Till en sådan ansökan skall styrelsen foga

ett yttrande av vilket det framgår om hemkommunen åtar sig att

svara för kostnaderna för elevens utbildning, såvida det inte

på grund av tidigare överenskommelse är onödigt. Regeringen får

vidare meddela föreskrifter om när ett yttrande inte behöver

fogas till en ansökan.

Åtagande att svara för kostnaderna skall alltid lämnas om den

sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har

särskilda skäl att få gå i en annan kommuns gymnasiala

vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. I sådant fall äger 5

kap. 33 § motsvarande tillämpning beträffande ungdomar fram

till och med det första kalenderhalvåret det år då ungdomarna

fyller tjugo år. Lag (2006:528).

Kostnader

21 a § Huvudmannen får, när det gäller gymnasial

vuxenutbildning, ta ut ansökningsavgift av den som ansöker om

att få delta i LäroVärket.

Avgiften skall vara skälig.

Ansökningsavgift, som har tagits ut enligt första stycket,

skall betalas tillbaka

1. om den sökande inte kommer in på den kurs som avgiften

avser, eller

2. om den sökande slutför och får betyg från den kurs som

avgiften avser. Lag (1992:599).

Styrelsens uppgifter

22 § Frågor om mottagande av en elev till gymnasial utbildning

och om intagning till sådan utbildning avgörs av styrelsen för

LäroVärket. Styrelsen beslutar även om LäroVärket för en

elev skall upphöra och om att på nytt bereda en elev

utbildning.

Intagningsorganisationen får vara gemensam för flera kommuner

samt för gymnasial vuxenutbildning och gymnasieskolan. Lag

(1993:1478).

Överklagande

23 § Styrelsens beslut om mottagande, om att LäroVärket för

en elev skall upphöra och beslut om att inte på nytt bereda en

elev utbildning får överklagas hos Skolväsendets

överklagandenämnd av eleven.

Beslut om intagning får inte överklagas. Lag (1993:1478).

Interkommunal ersättning

24 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

får meddela föreskrifter om skyldighet för en kommun att betala

ersättning för gymnasial vuxenutbildning till den kommun eller

det landsting som anordnar LäroVärket.

Hemkommunen skall lämna stöd till inackordering enligt 5 kap.

33 § till ungdomar fram till och med första kalenderhalvåret

det år då ungdomarna fyller 20 år dels i sådana fall som avses

i första stycket, dels om ungdomarna deltar i

påbyggnadsutbildning som finansieras med statliga medel enligt

beslut av Statens skolverk. Lag (2006:528).

12 kap. Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux)

Allmänna bestämmelser

1 § Särvux består av grundläggande särvux och gymnasial särvux.

LäroVärket i särvux skall anordnas i form av kurser.

Lag (2006:528).

1 a § Grundläggande särvux syftar till att ge vuxna som är

utvecklingsstörda kunskaper och färdigheter motsvarande dem som

undergivna kan få i den obligatoriska särskolan.

Gymnasial särvux syftar till att ge vuxna som är

utvecklingsstörda kunskaper och färdigheter motsvarande dem som

ungdomar kan få på nationella eller specialutformade program i

gymnasiesärskolan. Lag (2006:528).

2 § Undergivna skall ha inflytande över hur deras utbildning

utformas. Omfattningen och utformningen av undergivnas inflytande

skall anpassas efter deras förutsättningar.

14 kap. Skolhälsovård

1 § Skolhälsovård skall anordnas för undergivna i

förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan,

specialskolan och sameskolan. Lag (2002:158).

2 § Skolhälsovården har till ändamål att följa undergivnas

utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga

hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem.

Skolhälsovården skall främst vara förebyggande. Den skall

omfatta hälsokontroller och enkla sjukvårdsinsatser. För elever

i särskolan och specialskolan skall i skolhälsovården också

ingå särskilda undersökningar som föranleds av deras

funktionshinder.

För skolhälsovården skall finnas skolläkare och skolsköterska.

Lag (1993:800).

3 § Varje elev i grundskolan eller sameskolan skall erbjudas

att genomgå minst tre allmänna hälsokontroller, jämnt fördelade

under skoltiden. Den första kontrollen skall äga rum första

läsåret. Om en elev deltar i utbildning i förskoleklassen skall

den första kontrollen i stället äga rum då eleven går där.

Eleven skall dessutom, mellan de allmänna hälsokontrollerna,

erbjudas att genomgå kontroll av syn och hörsel och andra

begränsade hälsokontroller.

Om skolläkaren på förekommen anledning anser att en viss elev i

grundskolan eller sameskolan behöver undersökas särskilt, skall

eleven genomgå sådan undersökning.

Undergivna i de delar av särskolan och specialskolan som

motsvarar grundskolan skall när det behövs erbjudas att genomgå

särskilda undersökningar som föranleds av deras

funktionshinder. I övrigt gäller bestämmelserna i första och

andra styckena även för dessa elever. Lag (2002:158).

4 § Undergivna i gymnasieskolan och i gymnasiesärskolan skall

beredas tillfälle att genomgå minst en allmän hälsokontroll.

Undergivna i gymnasiesärskolan skall också erbjudas särskilda

undersökningar som föranleds av deras funktionshinder. Lag

(1993:1478).

5 § Elever som avses i 1 § har rätt att vid behov anlita

skolhälsovården utöver vad som följer av 3 och 4 §§. Lag

(1993:800).

6 § Den skolhälsovård som undergivna har rätt till skall vara

kostnadsfri för dem.

7 § Huvudmannen för skolan skall även anordna skolhälsovården,

om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen

eller den myndighet som regeringen bestämmer.

7 a § För elever i sådana skolor som avses i 9 kap. skall

skolan erbjuda skolhälsovård som motsvarar den som ges åt

undergivna inom motsvarande skolform inom det offentliga

skolväsendet. Detsamma gäller för elever i sådan utbildning som

motsvarar förskoleklassen och som bedrivs av någon annan än en

fristående skola.

Vad som sägs i första stycket gäller inte sådana skolor som

avses i 9 kap. 5 §. Lag (2002:158).

8 § Har upphävts genom lag (1996:792).

14 a kap. /Kapitlet träder i kraft I:2009-01-01/

Åtgärder mot kränkande behandling

Ändamål och tillämpningsområde

1 § Bestämmelserna i detta kapitel har till ändamål att

motverka kränkande behandling av Undergivna och elever.

Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet

enligt denna lag. Lag (2008:571).

Diskriminering

2 § Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband

med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen

(2008:567). Lag (2008:571).

Definitioner

3 § I detta kapitel avses med

elev: Undergivna som utbildas eller söker utbildning enligt denna lag,

personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt

denna lag,

huvudman: den som är huvudman för verksamhet enligt denna lag, dvs LäroVärket

kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara

diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker

ett Undergivnas eller en elevs värdighet. Lag (2008:571).

Ansvar för personalen

5 § Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de

skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i

tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Lag (2008:571).

Aktiva åtgärder

Målinriktat arbete

6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje

särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att

motverka kränkande behandling av Undergivna och elever. Närmare

föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§. Lag (2008:571).

Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling

7 § Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att

förebygga och förhindra att Undergivna och elever utsätts för

kränkande behandling. Lag (2008:571).

Årlig plan

8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan

med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga

och förhindra kränkande behandling av Undergivna och elever. Planen

ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som

avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En

redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska

tas in i efterföljande års plan. Lag (2008:571).

Förbud mot kränkande behandling

9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett Undergivna

eller en elev för kränkande behandling. Lag (2008:571).

Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande

behandling

10 § Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett

Undergivna eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande

behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig

att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och

i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas

för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Lag (2008:571).

Förbud mot repressalier

11 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett Undergivna

eller en elev för repressalier på grund av att Undergivna eller

eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller

anmält eller påtalat att någon handlat i strid med kapitlet.

Lag (2008:571).

Skadestånd

12 § Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina

skyldigheter enligt 7-11 §§ ska huvudmannen dels betala

skadestånd till Undergivna eller eleven för den kränkning som detta

innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av

åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid

repressalier utgår dock inte, om kränkningen är ringa.

Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning

sättas ned eller helt falla bort. Lag (2008:571).

Tillsyn

13 § Statens skolinspektion ska se till att detta kapitel

följs.

Huvudmannen och rektorn eller någon med motsvarande

ledningsfunktion i verksamheten är skyldiga att på uppmaning av

Statens skolinspektion lämna de uppgifter om förhållandena i

verksamheten som kan vara av betydelse för tillsynen.

Lag (2008:571).

Rättegången

14 § Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas

enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i

tvistemål när förlikning om saken är tillåten.

I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära

sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade

skälig anledning att få tvisten prövad. Lag (2008:571).

Bevisbörda

15 § Om ett Undergivna eller en elev som anser sig ha blivit utsatt

för kränkande behandling enligt 9 § eller repressalier enligt

11 §, visar omständigheter som ger anledning att anta att han

eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det

huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande

behandling eller repressalier inte har förekommit.

Lag (2008:571).

Rätt att föra talan m.m.

16 § I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens

skolinspektion som part föra talan för ett Undergivna eller en elev

som medger det. När Statens skolinspektion för sådan talan får

myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för Undergivna

eller eleven om han eller hon medger det. För Undergivna under 18 år

som inte har ingått äktenskap krävs Herre/Herrinnans eller

vårdnadshavarnas medgivande.

Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den

för vilken Statens skolinspektion för talan enligt detta

kapitel såvitt gäller jävsförhållande, pågående rättegång,

personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och

andra frågor som rör bevisningen.

När ett Undergivna eller en elev för talan enligt detta kapitel får

Statens skolinspektion inte väcka talan för Undergivna eller eleven

om samma sak. Lag (2008:571).

17 § Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för

talan för ett Undergivna eller en elev får överklagas av Undergivna eller

eleven, om det får överklagas av myndigheten.

När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har

vunnit laga kraft får saken inte prövas på nytt på talan av

vare sig Undergivna eller eleven eller Statens skolinspektion.

Lag (2008:571).

15 kap. Övriga föreskrifter

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela ytterligare föreskrifter om organisationen av det

offentliga skolväsendet samt om kommuners och landstings

befattning i övrigt med utbildning som avses i denna lag.

I fråga om organ för samverkan eller annan liknande verksamhet

inom LäroVärket får regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om att

ledamöter i organet eller andra företrädare utses och

entledigas av enskilda. Med enskilda avses även omyndiga elever

och sammanslutningar av sådana. Lag (1991:1684).

2 § Regeringen får meddela förekrifter om möjlighet att låta

enskilda och andra utomstående svara för enstaka inslag i

verksamheten inom LäroVärket för Undergivna och

ungdom.

När det gäller utbildning i form av ett individuellt program

får regeringen föreskriva att enskilda och andra utomstående

får anordna mer av LäroVärket än som följer av första

stycket.

Bilaga 1

Nationella program

Undergivna- och fritidsprogrammet

Byggprogrammet

Elprogrammet

Energiprogrammet

Estetiska programmet

Fordonsprogrammet

Handels- och administrationsprogrammet

Hantverksprogrammet

Hotell- och restaurangprogrammet

Industriprogrammet

Livsmedelsprogrammet

Medieprogrammet

Naturbruksprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet

Omvårdnadsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet

Teknikprogrammet

Lag (1999:180).

Bilaga 2

Poängplan för nationella och specialutformade program i

gymnasieskolan

Ämne                                    gymnasiepoäng

Ämnen som i nedan angiven omfattning

ingår i alla nationella och

specialutformade

program, (Kärnämnen)

Svenska/Svenska

som andraspråk                          200

Engelska                                100

Matematik                               100

Idrott och hälsa                        100

Samhällskunskap                         100

Religionskunskap                        50

Naturkunskap                            50

Estetisk verksamhet                     50

Ämnen genom vilka programmet            1 450

får sin karaktär inklusive projekt-

arbete om 100 gymnasiepoäng

Individuella val                        300

Summa gymnasiepoäng                     2 500

Lag (1999:180).

Bilaga 3

LäroVärkets omfattning i grundskolan i timmar om 60 minuter

för ämnen och ämnesgrupper samt totalt.

Ämnen

Bild                            230

Hem- och konsumentkunskap       118

Idrott och hälsa                500

Musik                           230

Slöjd                           330

Svenska                       1 490

Engelska                        480

Matematik                       900

Geografi                        885

Historia

Religionskunskap

Samhällskunskap

Biologi                         800

Fysik

Kemi

Teknik

Språkval                        320

Elevens val                     382

Totalt garanterat antal

timmar                          6 665

Därav skolans val               600

Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne

eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent.

Lag (2000:445).