LäroVärket
Betyg och bedömning
Ny betygsskala används från och med 2010-01-01
Betygsstegen är A, B, C, D, E och F som ska användas när betyg sätts inom LäroVärket. Betygsstegen A–E betecknar godkända resultat och F betecknar icke godkänt resultat. Om underlag för bedömning av en undergivens kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte ges. Detta ska markeras med en horisontell streckmarkering i betygskatalogen.
Examen och examination
Efter genomgången utbildning sker examen med både praktiska och teoretiska test.
För att följa den undergivnas framsteg i undervisningen sker både diagnostiska test, läxförhör och oförberedda prov
Triaden (startsidan)
Rektors för LäroVärket sidor
DomHerren's/Nordiclight's
LäroVärk för olydiga undergivna flickor
Administration och regler
Regelvärket. Regler och rutiner.
Undervisningsmateriel, Kurslitteratur
Kursplaner och betyg
Temaarbeten, läger, utflykter, exkursioner mm
Lagar och förordningar. Aga i skolan
SLUg /Skollag för undergivna 2009
LUg09 /Läroplan för undergivna 2009
IUP /Individuell utvecklingsplan för undergivna
Undergivnas vård, KUV
Snabblänkar till samtliga sidor
BDSM ur dominantas perspektiv
BDSM från undergivnas horisont
Om undergivnas vård
Konferns om Undergivnas vård, KUV
Kunskapslänkar
Bildgallerier
En sida om tillverkning av kläder, läromedel och annat som ger skönhet i livet
Noveller, Filmclip och Humor
Rum för njutning
Skolmuseet
Skolan förr i ord och bild
Skolans övriga utbildningsformer som
Inkvisition, Tortyr mm
_________________
Sånger till slavinnorna och andra sånger
Om Du söker likasinnade
i Göteborg, Sveriges "hetaste" BDSM-stad sök här.
En examen (plural examina) är ett formellt bevis på att man har tillägnat sig de kunskaper och färdigheter från LäroVärket som utbildningen kräver.
En examen kan vara slutpunkten i studierna eller ge behörighet till vidare studier.
Examensbestämmelserna regleras i LäroVärksförordningen. Examen kan också vara kvalificerad yrkesexamen (KY).
Examination utförs av Rektor
En examen är ett bevis på att du har läst ett ämne till en viss nivå eller att du har genomgått en specifik utbildning. All utbildning vid ett universitet eller en högskola är indelad i tre nivåer. Varje kurs och examen hör hemma på någon av de tre nivåerna.
Hur sker bedömningen?
Slutbetyg ska utfärdas efter
avslutad kurs.
Slutbetyg sätts av Rektor.
Bedömningen sker både teoretiskt och praktiskt
En särskild betygskommitté bestående av Rektor, kurator och husmor genomför dessa test enskilt eller tillsammans.
Följande betyg används:
-
Godkänt (G)
-
Väl godkänt (VG)
-
Mycket väl godkänt (MVG)
Det finns fastställda kriterier för betygen G, VG och MVG.
Om den undergivna inte uppnår målen för Godkänt i ett ämne eller för alla ämnen i ett ämnesblock ges inget betyg. Då ska en skriftlig bedömning ges som visar hur det gått i ämnet eller ämnesblocket. I omdömet kan det stå vilka stödåtgärder som vidtagits.
Betygskriterier se respektive ämne (klicka här)
Betygsnivåer se här
Bedömning
Grundläggande bestämmelser för betygssättningen finns i grundskoleförordningen samt i läroplanen (Lpu 94). För att få betyget Godkänd i ett ämne eller ett ämnesblock skall den undergivna ha kunskaper som motsvarar de mål i kursplanen som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolveckan. När betyg sätts innan ett ämne eller ett ämnesblock avslutats, skall de kunskaper bedömas som den undergivna inhämtat i ämnet eller ämnesblocket fram till och med den aktuella terminen. Denna bedömning sker utifrån mål som bestäms lokalt med hänsyn tagen till de mål den undergivna skall ha nått då ämnet avslutas. LäroVärkets kriterier för betygen Väl godkänd och Mycket väl godkänd har fastställts av Rektor och är bindande föreskrifter för betygssättningen i slutet av vecka nio (SKOLFS 2000:141). Även för de högre betygen gäller att bedömningen skall ske utifrån kriterier som bestäms lokalt när den görs vid tidpunkter då ämnet eller ämnesblocket inte avslutats.
Skolverkets föreskrifter om betygskriterier för grundskolans
ämnen innehåller generella bestämmelser för tillämpningen av
betygskriterierna samt bedömningens inriktning och
betygskriterier för varje ämne eller ämnesblock.
I avsnittet bedömningens inriktning beskrivs de kunskaper och kunskapskvaliteter som skall bedömas oavsett betygssteg. Avsnittet utgör en brygga mellan kursplaner och betygskriterier och ett stöd i det lokala arbetet med att konkretisera och fastställa de kunskapskvaliteter som skall ligga till grund för bedömningen av den undergivna.
Betygskriterierna preciserar vilka kunskaper som krävs för att få betyget Väl godkänd respektive Mycket väl godkänd. Det högre betygssteget innefattar kraven för det lägre. För att erhålla betyget Väl godkänd skall den undergivna ha kunskaper enligt samtliga kriterier som gäller för betyget. För att erhålla betyget Mycket väl godkänd skall den undergivna förutom de kunskaper som gäller för Väl godkänd ha kunskaper enligt kriterierna för Mycket väl godkänd. Huvudregeln är att den undergivna skall uppfylla samtliga kriterier för att erhålla något av de bägge betygen. För dessa betygssteg gäller dock att särskilt väl utvecklad förmåga avseende något eller några kriterier kan väga upp brister avseende ett eller ett par andra kriterier.
Om det finns särskilda skäl får läraren vid betygssättningen bortse från enstaka mål som den undergivna skall ha uppnått eller enstaka kriterier som den undergivna skall ha uppfyllt. Med särskilda skäl avses funktionshinder eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att den undergivna skall kunna nå ett visst mål eller uppfylla ett visst kriterium. Detta gäller samtliga betygssteg.
Bedömningens inriktning samt betygskriterier för olika ämnen presenteras i anslutning till respektive kursplan. De naturorienterande ämnena har gemensamma betygskriterier. För de samhällsorienterande ämnena finns kriterier dels för det samhällsorienterande ämnesblocket i sin helhet, dels för varje enskilt ämne. Vid bedömningen av den undergivnas kunskaper gäller både de gemensamma och ämnesspecifika betygskriterierna.
Utvecklingssamtal
Minst en gång varje kurs ska
Rektor ha
utvecklingssamtal med den undergivna och den undergivnas Herre/Herrinna. Då ska man
samtala om hur den undergivnas kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst
kan stödjas. Informationen ska grunda sig på en utvärdering av den
undergivnas
utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna.
Vid
utvecklingssamtalet ska Rektor i en skriftlig individuell
utvecklingsplan ge omdömen om den undergivnas kunskapsutveckling i relation till
målen i varje ämne som den undergivna får undervisning i. Dessa omdömen får ha
karaktären av betyg och det är rektorn på den enskilda skolan som
beslutar om utformningen av omdömena.
Vidare ska utvecklingsplanen sammanfatta vilka insatser som behövs för att den undergivna ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om den undergivnas utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan Rektor, den undergivna och den undergivnas Herre/Herrinna vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Observera att den skriftliga informationen om den undergivnas skolgång även kan ges vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal. Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett åtgärdsprogram.
För att kunna ge en så komplett bild av den undergivnas framsteg och utvecklingspotential är de praktiska inslagen av särskild betydelse. Rektor för skolan äger att nyttja och njuta den undergivna i den omfattning som behövs för att kunna ge en så rättvisande och framåtsyftande bild som möjligt inför utvecklingssamtalen..
Se även
IUP /Individuell utvecklingsplan/